Inget nytt från Kustvind eller Magnora, men de har inte gett upp
Lägesuppdatering från Föreningen Rädda sydkusten
Inget nytt från Kustvind eller Magnora, men de har inte gett upp
Från projekteringsbolaget Kustvind är det fortsatt tyst. Bolaget drog tillbaka sin ansökan till Mark och miljödomstolen i juni 2023, och har inte publicerat ny information på hemsidan sedan april 2024. Bolaget fortsatt dock att agera i kulisserna för att påverka politiker och lokalt näringsliv i vindkraftsfrågan.Magnora ASA, Kustvinds norska, börsnoterade huvudägare, som äger 48% av aktierna (option upp till 50%), skriver sin färska årsredovisning för 2025 att “…the long-term regulatory framework for offshore wind in Sweden remains uncertain and further steps toward submitting the consent application are therefore paused until greater clarity on the regulatory outlook is possible". Det är i linje med bolagets kommentar i årsredovisningen för 2024. Finansiellt är Magnoras investering i Kustvind liten och vi bedömer att Magnora avser att vänta ut en, för deras del, mer gynnsam energipolitisk situation i Sverige. Alternativt att försvaret omprövar sitt nej (november 2024) till havsbaserad vindkraft i Östersjön.
Vi ser i nuläget inte några tecken på att andra aktörer är intresserade av att anlägga havsbaserad vindkraft i vårt närområde.
5 månader kvar till valet - vad innebär det?
Vi bör förvänta oss ett ökat nyhetsflöde och ökad propaganda från vindkraftslobbyn Green Power Sweden och dess olika anhängare. Organisationen är skicklig på att få ut sina pressreleaser och budskap i media, oftast utan kritiska frågor eller granskande reportage från journalisterna. Lobbyn lyckas också, tyvärr, ofta framställa sig själv och vindkraften som den svaga parten som det är synd om, och som måste få en ”rättvisare” behandling genom bl.a. subventioner. Här krävs att regeringen och andra partier som påstår sig vilja ta ansvar för landets långsiktiga energipolitik håller kursen. Man bör komma ihåg att vindkraftslobbyn är ett särintresse som jobbar för sina medlemsföretag och för branschen – inte nödvändigtvis för de svenska hushållen och företagens bästa.
Som bekant har regeringen gjort, och fortsätter att göra, en stor sak av att bygga ny kärnkraft. Men avtal, tillstånd och inte minst själva byggfasen tar lång tid. Vi noterar att regeringens hårdnackade vindkraftsmotstånd (lex ”stålskogar”) verkar ha mjuknat en del och Energi- och näringsminister Ebba Busch pratar allt oftare om att både kärnkraft och vindkraft behövs. På detta tema ska landets kommuner enligt budgetpropositionerna för 2025 och 2026 få ersättning för landbaserad vindkraft för att skapa ökad lokal nytta och acceptans. Ersättningen till kommunerna ska fördelas efter varje hel megawatt installerad effekt vindkraft som var i drift i en kommun innan 2026 och som beviljats tillstånd innan 2025. Det innebär att kommuner i norra Sverige kommer att dra mest nytta av de här bidragen: för 2025 får Piteå mest, 81 MSEK, tvåa är Sollefteå, 33 MSEK. Det finns endast två kommuner i södra Sverige på topp-20 listan, Uppvidinge får 18 MSEK och Mönsterås 9 MSEK. Sammantaget handlar det om totalt 340 MSEK för 2025 och 370 MSEK för 2026. Det här initiativet har alltså ingen bäring på havsbaserad vindkraft.
Inte bara kommuner utan även privatpersoner ska nu ”mutas” av regeringen för att öka den lokala nyttan och acceptansen för vindkraft från närboende, och därmed ytterligare öka kommunernas incitament att säga ja till vindkraftsutbyggnad. Detta baseras på en lagrådsremiss från mars 2026, som förväntas träda i kraft 1 juli i år. Lagen ska gälla vindkraftverk vars totalhöjd överstiger 120 meter. Regeringen skriver: ”Omsorg om de närboende, och den lokala opinion som de närboende ofta är drivande i att skapa, är ett viktigt skäl till att många kommuner säger nej till etablering av ny vindkraft. Under det samråd som Incitaments-utredningen genomförde under arbetet med utredningen framhöll flera kommunpolitiker, särskilt i södra Sverige, vikten av betydande ersättning till de närboende”. Observera att det här förslaget har inte direkt bäring på Rädda sydkustens arbete då det endast avser landbaserad vindkraft.
I stora penseldrag föreslår regeringen att vindkraftsoperatörer ska kunna ge privatpersoner boende nära ett vindkraftverk ersättning med upp till 2,5 promille av anläggningens intäkter. Utifrån de scenarios som regeringen refererar till skulle denna ersättning kunna uppgå till mer än 30000 kr/år för privatpersoner som bor nära ett vindkraftverk (på ett avstånd mellan 0-5x ”verkshöjden”) utifrån ett antaget elpris på 100 öre/kWh. Boende på ett avstånd motsvarande 8-9x verkets höjd skulle kunna få en ersättning på cirka 7000kr/år. Självklart kan det här vara attraktivt för många människor som bor nära vindkraftverk och i förlängningen påverka opinionen i en given kommun.
I praktiken är löftet om ersättning till privatpersoner kanske inte värt så mycket i reda pengar. Vi frågar oss om pengarna verkligen kommer att kunna betalas ut, då en mycket stor majoritet av de svenska vindkraftsverken går med stora förluster (källa: Ekonomisk Debatt, Christian Sandström, Christian Steinbeck). Författarna skriver: ”Andelen av vindkraftverken som befinner sig i förlustbringande bolag var 80% år 2024. Sedan 2020 har en klar majoritet av vindkraften förlorat pengar”. Kan man prata om att bli lurad på konfekten?
Sammantaget undrar vi om det här något förändrade tonläget från regeringens sida i vindkraftfrågan reflekterar en delvis ny inriktning för energipolitiken. Eller är det endast ett spel för galleriet för att underlätta en energiuppgörelse med S eller för att vinna över marginalväljare som ogillar kärnkraft?
Socialdemokraterna är som bekant i princip för kärnkraft men fortsätter att villkora sitt stöd för kärnkraften med att havsbaserad vindkraft ska likabehandlas i form av subventioner. Gissningsvis vill S sträcka ut en hand till sina mer kärnkraftskeptiska stödpartier.
Eventuella konsekvenser av ett regeringsskifte
Flera röster i den publika debatten frågar sig hur det kan komma sig att Danmark, Tyskland och Polen kan bygga havsbaserad vindkraft: de står ju inför en liknande hotbild från Ryssland som Sverige. Vid ett regimskifte vänsterut efter höstens val kan det inte uteslutas att en ny regering kan komma att köra över Försvarsmaktens bedömningar att det skulle leda till oacceptabla konsekvenser för Sveriges försvar att bygga havsbaserade vindkraftsprojekt i Östersjöområdet. Ganska troligt är att staten skulle subventionera anslutningarna till havs för havsbaserad vindkraft.
Skurup och Trelleborg har inte ändrat sin syn på kustnära vindkraft
Nu är det som vi uppfattar det ett hårt nej till havsbaserad vindkraft i vår del av Östersjön utifrån Försvarets inställning. Men minst lika viktigt är att de politiska styrena i Skurup och Trelleborg inte har ändrat ståndpunkt i frågan om havsbaserad vindkraft. Allt annat lika innebär det att om de nuvarande politiska majoriteterna skulle sitta kvar efter valet i höst, och det kommunala vetot finnas kvar (vilket det mesta talar för), så kommer det inte att byggas kustnära vindkraft i våra kommuner. Vi släpper inte garden förrän Kustvind avvecklar sitt projekt.
Det var allt för den här gången. Vi tackar för ditt intresse och hoppas än en gång att du vill stötta oss som medlem under 2026!